Sandhamn Open

09 juni 2008 kl. 11:22 e m | Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Så var Sandhamn Open avklarat och man kom hem med en hel del erfarenheter att ta lärdom från. Vi kom trea i båda seglingarna och totalt, vilket man kanske borde vara nöjd med men nu har vi börjat bli bortskämda med plasseringar och det var dessutom bara sex båtar med i tävlingen samt bara fem på havsbanan. Brunte och dom andra på A35an ”W8 n Sea” (ordvitsare där) visade var skåpet skulle stå med perfekta starter och kopplade och höll greppet i båda seglingarna. Verkar som dom gubbarna har hittat farten sedan Lidingö Runt.

Första rejset blev första banseglingen (ever) för oss och det märks att där finns en del att göra för att bli världsklass. Banan var kort och det hade väl varit ok för en träningssegling på Baggen men på Sandhamn där man har hela havet undrar man lite varför. Vi hadde i alla fall bra fart och höjd på kryssen och, för all del, bra fart på länsen också. Starter och manövrar lämnar dock en hel del att önska. Jag blev imponerad av Dehler 34an ”Dehlta” som var extra snygg med kolpipa och allt. Herr Barius & co var inta lika snabba som oss på kryssen men matchade oss i fart på undanvind. Dom var dock mycket bättre på manövrar och vägval och stekte oss i alla rundningar och slog oss, till slut, rättvist med en sekund i seglad tid och ett par till på beräknad. Efter första seglingen dog vinden och nästa blev avblåst vilket var snopet och vi hade behövt träningen men det var bara att skynda tillbaks till Sandhamn för att proppa i sig en oplanerad men uppskattad middag. Vi bedömde att vi inte hann med kaffe utan betalda och kastade oss i båten för att skynda till starten av havskappseglingen. Innan vi hann ut ur hamnen han vi bli stoppade av en funktionär som vilt vinkande från en brygga meddelade oss att starten var uppskjuten och det var bara att vända tillbaks och invänta skepparmöte och tävlingsledarna talked in their double talk style and made all kinds of truths from lies. Got to beat the punks on the battle front. Got to meet the punks, street justice! Seglingen sköts tillsvidare upp till kl 6 dagen därpå och efter lite diskussioner om vi kanske bara skulle skita i alltihopa och åk hem fann vi oss nödsakade att finna andra sätt att förlusta oss. Vi tillät oss en mellis eller två tills någon av oss bjöd på varsin Fernet för magens skull. När det sjunkit in att det faktiskt inte skulle bli mer segling den dagen blev det kankse något litet till att dricka.

Glassigt väntande i solen.

Hempa och Young Pandy i elegant synth-pose, och kolla Stureplansbrickorna.

Och solen bara skiner och skiner.

Så många fler bilder blev det inte för jag var så busy hela tiden men Johan Granath (skota) tog en hel del väldigt trevliga bilder på Inga.

Havsracet blev till slut av dagen därpå, med start kl 0700 så det var bara att pallra sig upp. Det kan hända att vi var lite trötta vid den här tidpunkten för vi var inte helt eniga om när vår start skulle gå men Henki tyckde det var bäst att vi låg och körde lite på startlinjen bara för säkerhetsskull och pang så gick starten och av en ren slump krossade vi linjen precis i det ögonblicket och var ganska nöjda med att det åtminstonde måste ha sett ut som om vi hade koll. Brunte & co hade dock hunnit lista ut att det var läfördel och gjorde en överlägsen start på den sidan. Det blåste 5-6 meter i början och ökade under dagen för att till slut hamna kring 10-11. Det var bra för oss för vi har inte haft tillfälle att segla Inga i särskillt blåsiga förhållanden förut. Vi gick hyffsat men jag kände mig ändå lite frustrerad att vi inte hängde med vissa båtar som vi har gjort tidigare. Efter halva seglingen undrade Henki: Är backen i? och stirrade på gasreglaget som stod rakt upp. Öh nä tydligen inte. Det visade sig att det inte gick att få i backen men på nästa läns startede vi motorn och lyckades lägga i backen och därmed var allt frid och fröjd. Vi tänkde, det där kan väl inte klassas som fusk, att backa? Efter det verkade det som om vi seglade en halv knop fortare och vi blev äntligen av med Dehler 34an som suttit som ett frimärke i häcken på oss. Vi hade bra fart på båten på sista länsen när det pustade som mest och det känns som att man kan börja lita på att grejorna håller. I veckan måste jag korta häckstaget lite så vi kan lufta store bättre samt se vad vi kan göra för att ändra lite på vårt alltför höga IRCmätttal. Troligtvis betyder det skära i seglen en aning.

2 kommentarer

  1. Men i IRC så brukar man ju inte optimera genom att göra båtar långsammare, det är ju i IMS man gjorde det.

  2. Att försöka få båten att verka långsammare än den är görs väl i alla mätregler. Skillnaden med irc är att båtarna inte behöver vara veka och sjöodugliga. Än så länge i all fall. Som det ser ut nu blir irc båtarna bara snyggare och snabbare när man ser på eg. Mills, Kerr och Corby. I mitt fall kanske jag kommer undan med att bara mäta om seglen för tydligen krymper 3DL lite när man använt dom. Vi har ett irctal på 1.046 och de andra Corby33orna i England och Irland ligger på 1.042. Jag måste åtminstonde ta reda på varför.


Sorry, the comment form is closed at this time.

Blogga med WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.

%d bloggare gillar detta: